Jomen visst blev det av! 6 stycken för varandra halvt okända människor dök upp på samma plats i samma skog. Och så trevligt det var. Alla hundarna presterade ytterst bra och mattar/hussar var nöjda. Det tränades även på uppletande och spår. Kan inte bli mer hundigt =)

Isa körde näst sist och hade hunnit blivit lite övertaggad i bilen, som skakade av upphetsning av tre laddade hundar. Så jag tog ut Isa på en liten rastningstur innan det var vår tur. Hon var så glad och sprang runt runt som en liten toka. Jag fick koppla henne efter ett tag så hon inte skulle göra av med all energi på fel saker.
Jag skickade henne på två skick, ena figuranten var Ivanna som hon inte träffat på ett tag, men känner, och den andra figuranten var Micke som hon aldrig har hälsat på och som dessutom var en "läskig" kille. Skitbra tänkte jag, för då får jag se hur mycket jag måste träna på att ha okända människor som figuranter, om hon inte vågar går fram. Men det verkade inte vara nått problem alls. Hon drog fint och rakt ut mot båda utan agering (Ivanna hörde inte när jag ropade för jag ville först ha agering, men det vistade sig ju inte behövas). Hon kom fram till båda figuranterna, tog rullen som satt fast i halsbandet, kom tillbaka till mig och sen fullt ös på påviset som dessutom alltid var närmsta vägen. Kan man begära mer? Näää.. Så det fick räcka där för henne, på toppen.

Medan de andra körde lite uppletande/spår/ mer sök gick jag och Ivanna en prommis med hundarna. Ollie var kopplad men var ändå mycket intresserad av Isa, så nog luktar hon fortfarande!
Nu är vi hemma igen, vinden viner utanför och regnet slår mot fönstret. Det ska tydligen bli storm...
Snart ska jag på ett extra långt gympapass, snacka om aktiv ;)

Gammal bild på redo hund

Vi har hunnit en del sen sist jag skrev. Det har varit helg, med både tenta och arbete, och både jag själv och Isa har fått träning. I går traskade jag och Helena till bruksan efter jobbet, och även Camilla från jobbet kom dit, alltid trevligt med fler folk! =)
Vi tränade lite inkallning med ställande, som gick ganska bra, lite apportering och fjärrdirigering, dock ganska korta pass, eftersom vi inte varit igång ordentligt på ett tag. Sedan kommenderade Helena mig i fritt följ, vilket var en mindre katastrof. Kontakten var väl inte det som var det största problemet utan hennes position. För långt ut, sitter snett, osv. Men det får vi träna mer på!

Idag har jag hunnit med en del. I morse åkte jag och tränade som jag inte gjort på två månader. Det var kul men väldigt jobbigt. Nu ska jag komma igång ordentligt! Sen åkte jag och klippte mig, tog bort topparna som blivit slitna på resan. Efter det gick vi bort till Helena och tog sällskap till Läckeby.

Idag  var spår på agendan. Jag hade planerat att lägga ett lätt och roligt spår för att hjälpa Isa på traven, men terrängen var lite dålig för det, så det blev ett lite svårare spår. Jag la två pinnar under spåret och en godisburk i slutet. Sen fick det ligga i 45 minuter medan vi fikade. Söta Helena hade tagit med sig varm choklad, och det var strålande sol och varmt.
Sedan var det dax att gå spåret, och Isa var jättetaggad. Hon tog upp spåret fint och började bra, men sen gick det bara utför, mest pga av mattes fel som snurrade in sig i spårlinan osv osv. Jag HATAR min spårlina och idag var droppen som fick bägaren att rinna över. Så nu ska det äntligen införskattas en ny!
Hon jobbade iaf på fint och hittade föremålen och slutet.
Efter träningen gick vi vår vanliga promenad. Redan i början var jag trött i benen efter gympasset på morgonen. När vi nästan kommit tillbaka till bilen upptäckte jag att jag tappat bort mitt koppel (vem annars)! Så det var bara att traska tillbaka halva vägen för att hämta det på fältet där jag fotograferat lite. Så efter nästan 3 1/2 timme ute är jag RIKTIGT trött och har inte ens energi att ta mig från datastolen till soffan. Men det är härligt!

Sen har det hänt en till grej. Vi ha eventuellt fått ihop en sökgrupp, äntligen! Nu ska vi inte ropa hej innan vi vet hur det kommer att bli, men Camilla är intresserad av att börja träna, en kille på jobbet var intresserad, Helena vill och några fler hund-vänner. Vi har bestämt "träff" på fredag så får vi hoppas att det blir ett gäng så man kan träna ordentligt. Ska bli sååå kul! =)

Lite bilder från dagen:


Hundarna sitter fint och väntar...


...sen gick det inte att hålla sig längre för lilla Tisla


Busfrön på härlig äng


Nöjd tjej


Nyklippt matte (och kopplet i bakgrunden som låg kvar även när vi gått)

Äntligen fick vi göra något roligt idag! Jag hade tidigare bestämt med Helena att vi skulle träffas och göra nått, och det blev en tur till Läckeby för lite träning och promenad. Isa blev superglad när jag tog fram träningsväskan och stoppade ner diverse dummys och godis och började promenera bort till Oxhagen. Och jag måste säga att jag nog njöt lika mycket som hon!

Vi promenerade först en bra bit in i skogen, och hundarna busade och mös i den strålande solen. Sedan stannade vi till vid ett fält för träning, jag höll till på fältet och vid kanten till skogen och Helena höll till på andra sidan skogskanten. Idag stod apportering på agendan! Jag som kört ganska mycket uppletande på senaste och tänkte att det skulle vara trevligt att börja lite med med jakten. Inte alls med några baktankar utan bara som träning och aktivering. Jag har ju trots allt en retriever =)

Jag började med att skumma igenom boken "retrievern som apportör" för lite tips och idéer. Sedan började jag med lite lydnad och stadga (efter att Isa sprungit in i Tislas uppletande-ruta medans hon arbetade!!). Hon fick sitta passiv lite och sedan gick vi fotgående (fast med "gå-fint-kommando") runt lite dummys som låg på marken.

Sedan började vi med linjetag. Det gick bra till en början, men sen ökade jag nog avståndet för mycket och hon fick problem med att hitta dem. Men hon springer iaf rakt ut, så hon har fattat det iaf. Sedan tränade jag några enkelmarkeringar som också gick finfint. Hon springer rakt ut och hämtar in den, men hon har en tendens att hålla dummyn "snett" i munnen, alltså mest i ena hörnet...???
Sedan hjälpte Helena till att kasta så jag fick prova mig på en dubbelmarkering, vilket faktiskt också gick finfint. Hon ville gärna dra lite mot den som blivit kastad sist, men hon gick på den jag skickade henne mot. Bra!
Till sist avslutade vi med ett sök där jag lagt ut tre dummys. Hon hittade alla fint och jobbar jättebra med näsan. Så jag är helnöjd och det är kul att vara på G igen!

Jag hade kameran med mig och tog en del bra bilder, den nya kameran är sååå bra och enkel! Eftersom jag gjorde så många saker idag förstår ni säkert att vi hade en del pauser emellenåt, så vi var faktiskt ute i 3 timmar. Hur härligt som helst =) Nu på kvällen har Isa sovit som en stock medans matte och husse har varit ute och ätit och firat alla hjärtans dag.
Lite bilder från dagen....









Min fina fina hund

Isa är fortfarande slö på grund av löpet och har mest legat och vilat denna veckan, mellan promenaderna. Det har inte heller blivit någon aktivering annat än trevliga promenader. I måndags träffade vi upp Helena, Puma och Tisla och gick till vår hage för lite lek. Jag väntade med att släppa Isa tills jag var säker på att ingen annan var där, och hon höll på att krypa ur skinnet när de andra busfröna fick springa fritt och inte hon. När jag sedan släpper henne springer hon i full fart åt ett annat håll än tjejerna, hittar en bra pinne, och lägger sig sen nöjd ner och tuggar. Hm, förstår inte riktigt hur hon fungerar ibland... Men huvudsaken är ju att hon är nöjd =)

Igår skulle jag till Sara och plugga och tog då Isa med mig för att hon skulle få göra nått annat. Jag bestämde mig för att cykla så Isa fick springa med vid sidan. Hon är sååå söt när hon springer där bredvid cykeln, fullständigt superfokuserad med blicken rakt fram.

Idag har det varit en härlig dag med strålande solsken, synd att man sitter och tentapluggar då =( Och att det dessutom är skittråkigt. Men vi hann med en ordentlig och härlig lunchpromenad såklart! Det var mysigt och vi båda njöt av det fina vädret. Vi hälsade på hästarna och Isa roade sig med att skita ner sig som vanligt...

Nu i dagarna har jag märkt en skillnad på vår lilla krabat. Hon är trött och sover mycket, och markerar heeela tiden när man är ute, plus att den lilla svansen åker fint till sidan varje gång man ska sätta på tikskyddet.. Med andra ord är hon i höglöp. Så vi får inte vara på bruksan nu på några dagar, och nu när vi inte har bil tar man sig inte till nån skog heller, så det har blivit vanliga promenader här runtomkring. Ganska lagon för mig med nu när jag har en del att göra i skolan.
Igår tog jag dock med min en liten påse med diverse saker och en påse godis. Även om hon löper är det alltid lite kul med aktivering tänkte jag! Jag vallade av en lagom stor ruta och gömde 5 stycken föremålr, 2 av dem gömde jag rätt nära, eftersom hon tidigare varit lite slarvig med närsöken. De tre första föremålen (därav en av de som låg nära) hittade hon direkt.  Sedan tror jag att hon hittade en till men att hon struntade i den. Hon kom tillbaka två gånger innan hon hittade det fjärde föremålet. Sedan gick vi tillsammans in en bit och då kom hon på den femte saken som hon varit och nosat på innan.
Hon blev lite trött efter de tre första föremålen också, men det är ju inte så konstigt på tanke på allt. Sen vet jag inte hur mycket uppletande hon gjort när hon varit på "semester" i Norrköping.

När vi var färdigtränade fortsatte vi vår promenad mot vattnet. Jag hade tagit med min nya fina Ipod (kan man ju lyssna på nu när hon mestadels går i koppel) så jag satte mig vid en sten och lyssnade på musik medans Isa fnulade med sitt. Helt plötsligt hoppar hon i vattnet! Och jag som inte trodde att hon var en vinterbadare!

För övrigt tycker Isa att det är piss-tråkigt att gå på promenader nu när hon mestadels är kopplad. Det är inte det att jag inte litar på henne, men jag litar inte på en del andra idioter som inte kopplar sina hundar när man kommer och som sedan springer runt en kopplad Isa som nästan skiter på sig av rädsla. (Jaa, det hände på den här promenaden med). Undra om det finns sånna överallt eller om det bara är Kalmar som har samlat ihop alla idioter!

Isa har hittat nått spännande


"Vart tog den vägen?"

Idag har jag faktist fått lite gjort iaf. Har kunnat plugga lite och på morgonpromenaden träffade vi Jossan och hennes boarder collie Rasmus. Jag hade räknat med en lunchpromenad med Helena, men Puma hade blivit lite dålig i magen, så de stod över. Då tog jag istället med mig träningsväskan och vandrade upp mot bruksan.

Det blev ett kort med ändå planerat pass. Varken jag eller Isa verkar kunna hålla koncentrationen uppe speciellt länge, så de kortare passen passar oss bättre just nu under löp (och min förkylning) och allt. Jag inledde med några kontaktövningar och gick tillbaka ganska långt till en del "valp-övningar", alltid bra att backa! Isa fixade allt galant och jag började med min första "övning"; ställandet. Jag vill att hennes ställande ska vara snabbare, så jag tränade det i samband med lek. Vi kampade och sprang runt, och när jag kommenderade "Stå" fick hon leksaken om jag tyckte det var snabbt nog. Den här övningen ska jag aldrig sluta med, för den fungerar så bra på henne. Gjorde en hel inkallning med ställande, och det gick ganska bra, men sen gick vi tillbaka ett steg igen.

Efter en liten paus körde vi hoppet, och började jag också mest på lek, då hoppar hon hur bra som helst på kommandot. Det är när man ställer upp sig fot och kommenderar det börjar spöka lite i hennes huvud. Men idag gick även det bra! Sist men inte minst tränade vi på sättandet i fjärrdirigeringen. Jag har bestämt mig för kommandot "Bakåt" så det blir ett helt nytt ord för henne som innebär att sätta sig upp på ett annat sätt. Det tränar vi även på lite hemma emellanåt, och jag tycker att hon redan nu har blivit bättre.

Fisen poserar med sin glugg =)


Och så en bild på Fisen som valp, har tydligen varit dålig på det, så nu ska det blir bättring =)

Idag var vi till veterinären med Isa och till vår stora lycka är hon frisk (fast det visste vi ju nästan redan) =) Men det känns ändå bra att ha ett bevis på det också.

När vi kom hem möttes vi uppe med Helena och en del av flocken. Puma fick stanna hemma med husse och vila sig. Vi åkte ut till den otroligt stora och härliga skogen i Läckeby. Först lade vi ett spår medan hundarna fick stanna i bilen, sen gick vi en promenad. Tisla och Isa vart glada av att träffa varandra igen och sprang runt och lekte mest hela tiden. Visst tycker Isa att Tisla är lite väl på när hon sätter igång med sina närkamper, men då springer Isa mest iväg åt ett annat håll.

Efter ca 1 1/2 timmer var vi tillbaka till bilen. Spåret hade alltså legat lite väl länge för lilla Tisla och en ovan Isa. Plus att det hade snöat lite, var kallt och blåste mycket. Så jag hade inga höga förväntningar på spåret.
Jag hade lagt ett ganska kort spår med en vinkel, tre pinnar och en leksak i slutet. Hon hittade spåret lätt och gick bra de första 30 meterna. Där hittade hon pinnen som hon fint apporterade in till mig. Men efter det var det som att hon blev för peppad, för då höjde hon nosen, ökade farten mycket och tappade spåret lite. Hon sneddade vid vinkeln och letade mest efter leksaken hon hade fått upp vittringen för.
Jag vet inte om det är ovana (för vi har ju inte spårat alls nästan på över ett år) eller om jag tränat för mycket uppletande.. Men visst borde hundarna kunna både och?

Jaja, jag får kämpa vidare med det efter Costa Rica. Min kamera hängde faktiskt med till skogen idag, hör och häpna. Ljuset var kasst och Isa syntes nästan inte mot den tråkiga bakgrunden, men några kort blev det åtminstonde!



Isa kollar in Tisla




Busfröna

 

Ett nytt år har påbörjats. 2007 har varit ettt toppenår och jag tror att 2008 också kan bli lyckat. Jag har fortfarande studietid kvar, vilket innebär mycket tid med Isa och resan kommer göra året mycket kortare tror jag.
Vi firade det nya året på en superlyckad fest hos Anna i Stockholm. Isa fick vara med mamma och pappa där det var lite mindre raketer. Hon tycker inte det är speciellt roligt med raketerna, men cool som hon är glömmer hon det snabbt efter tolvslaget.

Igår åkte vi i finbil tillbaka till Kalmar för att jobba och packa inför resan (föräldrars bil). Mycket ska hinna fixas. Resan var en av de jobbigare och tog hela 6 (!) timmar från stockholm till Kalmar. Trafikolyckor, snö, halka och massor av bilar innebar att det ofta gick i 60 km/tim...  Men Isa verkade inte bry sig, hon låg och sträckte ut sig i bakluckan. När vi stannade och tankade drog hon som f*n mot dikeskanten, och fortsatte även efter hon var klar. Det gör hon bara bär hon är nödig, så även om vi var på en tråkig mack släppte jag henne så hon kunde gå dit hon ville. Men tji fick jag, hon drog bara för att det var snö märkte jag, för hon hoppade som en groda över diket och tog några jätterundor på åkern med nosen i snön. Sötis! Väl hemma kunde jag inte slappna av trots att jag var jättetrött. Det är så mycket i huvudet!

Idag har Isa varit tillsammans med Marcus när jag har jobbat. Egentligen skulle jag jobba imorrn med, men det var någon felbokning, så jag är ledig. Ine mig emot eftersom jag jobbar helgen och har därför bara tid till att fixa på kvällarna.
Sedan är det dax för återbesök hos veterinären imorrn. Jag hoppas och tror att allt är bra, för hon har inte nyst på jätte länge och har varit pigg hela lovet. Efter det ska vi försöka hinna träffa boxerflickorna med matte, det blir ju ett ganska långt uppehåll sen när vi reser.

Nu ska jag fixa lite till!

Jaa, så var julen över. Jag är hemskt nöjd med denna jul. Väldigt bra julklappar, trevligt sällskap, och har hunnit träffat både min och Marcus släkt. Dessutom har Isa varit i med mig denna julen, eftersom vi inte firade hos syrran i år. Och det har varit trevligt det med såklart =)
Hon vänjer sig snabbt med att vara hemma med mamma och pappa när jag är på stan, och hon har till och med vant sig med att vara en "stads-hund" för ett tag. Men det gick inte att gå miste om glädjen när hon sprang som en tok i skogen i Bålsta. Vi var ute länge och bara njöt över att vara i en ny skog. Och nu när vi är på Nämdö i skrivande stund är det en fri gårdshund som nöjt strosar runt markerna. 

Jag och Marcus kom ut med tidiga båten i morse och Isa åkte ut igår kväll med mamma och pappa. Vi hann inte mer än att sätta oss ner i huset förrns nyheten att båten vi åkt med gått på grund minuterna efter att vi stigit av. Hela familjen (och resten av ön) gick tillbaka till bryggan för att kolla in "olyckan". Det händer trots allt inte allt för ofta sådana saker här på Nämdö. Isa var också med och var väldigt facinerad hon med. Sedan har hon varit ute och hjälpt mig när jag fixat lite i trädgården. Hon kommer att vara kvar här ute under nyår när vi är på fest i stan, sen bär det av mot Kalmar igen den andra januari. Sen är det bara 4 dagar där det ska jobbas och packas, sen flyr vi landet för ca 4 veckor... Weeeiii!


Jag är hemskt glad att vi hann av båten innan den gick på grund, ännu mer lättad är jag att Isa inte var med.
Isa tittar nyfiket på båten som ser konstig ut.

Snart bär det av uppåt landet till Stockholm. Det kommer nog inte att bli så mycket bloggande eftersom det kommer att vara fullt upp och i mellandagarna ska vi till landet, och där går internet väldigt segt.

Nu återstår bara att önska alla en riktig God Jul och ett Gott Nytt år!
Ses i 2008, med nya härliga hundäventyr och mål!






------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Kan även bjuda på lite kort jag tog på en morgonpromenad för några dagar sen. Nu har det äntligen blivit kallt och frosten på träden är så vackert! Det lilla gör att det känns så mycket ljusare ute =)



Jag ska ha just den pinnen...

Långpromenad idag med efter jobbet. Nu när isa verkar frisk ringde vi Helena och tjejerna, och de skulle också ut på långutflykt. Isa belv riktigt glad =) Tog lite bilder, men eftersom ljuset var så skarpt och hundarna fulla med liv, blev de inte så bra. Tyckte att naturen var så häftig, så jag lägger ut dom ändå..

Ikväll är det julfest på jobbet, ska bli himla trevligt. Måste dock ta det lite lugnt, för jag har ett långt arbetspass imorrn.


Häftigt ljus och natur som sagt


Suddig Tisla, men man ser hur stor hon är




Puma verkade inte fastna på ett enda kort, men hon var givetvis också med på promenaden =)

Efter att endast har gått en liten rastningsrunda imorse innan jobbet, var det dax att ägna lite tid till Isa. Jag är så himla trött på alla vägar runt omkring oss, det är därför jag så ofta åker till skogen och går ut med henne där. Men nu när vi inte har någon bil är det ju svårt. Så jag gick först upp mot djurängen (där går jag inte såå ofta) och sen fortsatte jag bara längre och längre bort. Jag kom på att jag inte varit i mina gamla trakter på jättelänge, och där vet jag ju många härliga skogar som vi alltid gick i förut. Så vi promenerade i princip runt hela norrliden, och för er som inte vet vad det är, så kan jag bara säga att det är långt. Det hade hänt massor där uppe sen jag var där sist. Flera fält och skog är borta för att bygga nya byggnader. Men Isa tyckte det var kul! På vägen hem gick vi förbi vår gamla lägenhet (gud va glad jag är att vi inte bor där längre) och Isa kände igen sig. Hon verkade lite fundersam också och satte sig ner och bara glodde hur länge som helst (se bild). Men det var skönt med en riktig långpromenad, och lite annan omgivning. Nu är både matte och hund trött... Men det tycker jag att man får vara när man har varit uppe kl 05.30.

Igår var jag i stan och kollade lite klappar, och då köpte jag en ny sele till Isa. Om hon har en halsinfektion är det kanske inte så trevligt att ha halsband på sig. Men det tvivlar jag visserligen på, för hon är jättepigg, men man vet ju aldrig. Sen var hon så söt i den också, så jag kan använda den ändå =)

Snart bär det av till stan igen, för jag hittar aldrig de sista klapparna, sen måste jag göra färdigt skolarbetet, suck.

Bilder från dagen prommis:

Isa njuter av utsiktern i djurängen





Busar i nottlidens skogar


Hmm, här känner jag igen mig... (hennes lekplats som valp)

Igår var det dax att gå till veterinären med lilla sjuklingen. Jag förklarade allting och antydde att jag trodde det var noskvalster. Men tydligen har hon en svullen lymfkörtel i halsen, vilket innebär att det är finns en infektion nånstans i "huvudet". Normalt sett brukar det tydligen sitta i halsmandlarna, men hennes halsmandlar såg fina ut. Så veterinären vart lite fundersam verkade det som. Hon sa att infektionen kunde sitta längre ner i halsen, eller i näsgången. Det kunde vara det som irriterade henne så hon nös. Men vi fick piller mot noskvalster också, för säkerhets skull. Sedan fick vi pencillin mot infektionen och ett återbesök om två veckor (när vi inte är hemma, så det blir antingen nästa vecka eller precis innan vi åker till och lämnar henne i norrköping. Om svullnaden inte är borta då, måste vi söva henne och kolla vad det är för nånting. Inge roligt alls, speciellt inte när vi åker ett par dagar efter... men vi hoppas på det bästa!

Imorse väckte Isa mig strax innan kl 9. Perfekt! =) Och det var jättefint väder, så jag gick mer än gärna upp. Solen strålade och det var riktigt kallt. Sånt som gör en glad =) Har varit så himla tråkigt väder de senaste veckorna. Och då är det ju himla trevligt att vara ledig en sån dag. Isa verkade också njuta av vädret...



...för visst var det en fin utsikt...


Sedan var vi tvungna att stanna och titta på hästarna ett tag...


En pinne skulle vi ha med oss också...

Isa är inte speciellt glad på mig, fast jag verkligen anstränger mig för att hon ska bli glad. Igår började hon nämligen fnysa och nysa igen, och efter att jag pratat med veterinären och Boos föräldrar kan jag konstatera att det nästan med all sannorlikhet är noskvalster. Som smittar jättelätt! Imorrn har vi tid hos veterinären, men det förstår inte Isa. Hon förstår inte heller att hon är sjuk tror jag, för hon är inte hängig, har ingen feber och äter och dricker som vanligt. Så igår gjorde hon inget speciellt, gick några lite längre promenader bara.

Sen imorse var det ju Lucia-morgon, så jag var uppe i ottan och kollade på Lucia-tåg iskolan och åkte och tränade direkt efter. Därför var jag bara ute och rastade Isa på morgonen och hon är ju van med en lång promenad av antingen husse eller matte. Så när jag kom hem var hon lite sur. För att göra henne lite glad bestämde jag mig för att gå en långpromenad. Eftersom bilen blev såld 2 timmar efter att vi satt ut annonsen (!) blir det numera promenader runt oss (tror Isa förstått att bilen är borta och är nog lite arg för det med). Jag bestämde mig för att gå bort till den stora hagen vid Tyska bruket. När vi kom fram till bruksan blev Isa jätteglad, men hängde lite med huvudet när hon insåg att vi inte skulle stanna där. Dock blev hon faktiskt glad när hon fick springa i hennes favorithage där hon inte är så ofta. På vägen tillbaka var hon en ganska så nöjd hund tills hon fick syn på boxrarna lekandes i hagen bredvid oss. När hon inte ens fick hälsa på dom blev hon sååå besviken, stackarn. När vi kom hem gick hon iväg och la sig direkt...

Tog lite bilder på promenaden, det är så fin natur där. (och fin hund =) )

Idag efter jobbet var både jag, Helena och hundarna taggade för träning. Vi åkte upp till bruksan trots regn och rusk. Isa som inte gjort speciellt mycket i helgen eftersom vi båda jobbat, var både pigg och hungrig när jag kom hem. Jag tog tillfället i akt och tog med mig köttbullar (otrooooligt lyxigt tycker Isa) och väntade med att ge henne mat tills efter träningen. Här skulle tränas på rutan! Och idag hade vi bra förutsättningar som sagt. Isa var mycket mer samarbetsvillig än tidigare när vi klickade. Hon kämpade på bra och tänkte mer själv av vad hon gjort på väldigt länge. Fick några klockrena skick till precis rätt punkt i rutan, men hon verkade glömma bort det lika fort =)

Sedan fortsatte vi med inkallning med ställande. Varvade att lägga belöningen bakom henne och kasta den över hennes huvud. Hon fick till ett par riktigt fina ställanden, så det är jag också nöjd med. Körde några långa och fartfyllda inkallningar över en tom plan också, så hon inte glömmer bort hur en "vanlig" inkallning ska vara. Hon tycker det är så kul =) Vi avslutade med hoppet och det gick bra de första gångerna. Sedan blev hon lite osäker. Men när vi sedan testade hopp - apport gick det hur bra som helst!

När jag kommenderat Helena lite gick vi en sväng i hagarna med hundarna. Tisla var ju inte med, så det blev lite "vuxen-lek" och Isa tog tillfället i akt att sticka ut i skogen (och in i mörkret) och ville inte komma tillbaka. Som tur var kom hon springandes innan jag blev allt för svettig.

Husse har köpt en ny leksak som hon fattade tycke för direkt


"Vill du leka??"

Jaa, här i hushållet har vi tappat all motivation. Eller VI kanske jag inte ska säga, utan JAG. Isa vill nog gärna träna mer, men jag tycker inte att det är så kul för tillfället. Det är kallt, regnigt och mörkt i princip hela dan, vem blir motiverad då?
Hade iaf planerat en promenad till bruksan igår, och Helena skulle också dit, så då blev det verkligen av också. Jag tog med mig min bok för att läsa mig till lösningar när jag stötte på problem.
Det var ingen toppen träning, mest för att jag var så opeppad. Isa verkade tycka att det var jätteroligt. Började iaf med inkallning med ställande och det gick bra. Hon stannar men inte så fort som jag vill, men det kommer väl med tiden. Belönar alltid bakåt. Sedan tränade vi på rutan lite. I boken föreslår de antingen att klicka in (och det försöker jag ju, men då kommer samtidigt massa andra beteenden), eller att ha en target (typ ett lock som hunden ska trampa på) eller en leksak för att hjälpa hunden att hitta den magiska punkten i rutan. Jag körde med leksak. Då går det ju givetvis hur bra som helst. Provade sen att ta bort den, och då står hon ju bara och tittar på mig som ett fån. Avslutade med lite fjärrdirigering, som känns fullständigt omöjligt. Hon kan liksom inte sätta sig bakåt, det ser jag  hemma med. På vägen hem fick hundarna leka lite, sen belv det mörkt och den dagen var förbi (kl 16).

Idag har jag suttit på bibblan mest hela dagen, men precis innan det blev mörkt gick jag och Isa ut på fotbollsplanen utanför oss och tränade på rutan igen. Körde med leksak i mitten några gånger, sen gav jag mig på att försöka klicka igen. Hände ingenting. Måste nog ha nått otroligt gott och helst precis innan en måltid så hon är hungrig för att det ska fungera. Sedan tränade jag apportering, och det går faktiskt jättebra! När jag börjat belöna med leksak bakom mig hinner hon inte tänka på att tugga, så det är kul =)

Annars flyter allting på som vanligt. Jag har klippt av mig naglarna så jag lättare kan spela piano och gitarr, men som irriterar mig fruktansvärt då jag inte kan klia mig när det kliar. Hur jag folk utan långa naglar??
Det är mycket i skolan och helgen går åt att jobba. IJag håller ögonen på Isa, hon har nyst en del i helgen, och nu har flytningarna satt igång ordentligt igen. Fortsätter det får vi väl åka till veterinären igen, men det ger ju oftast ingenting. Nu ger jag henne C-vitamin och Lactal, så får vi se om det blir någon förbättring. Men hon är jättepigg och glad, så det är inget fel på henne annars. Kelig är hon också, och rosa nos har hon börjat fått nu när kylan kommer =)

Idag har Isa fått träffa Viggo! Weeiii...
Jag och Helena åkte till Läckeby kl 11 där vi bestämt träff med Johanna, Danne och Viggo. Vilket kärt återseende från alla håll =) Puma och Viggo fick hälsa lite först innan vi släppte ihop alla fyra. Oj, så roligt det var tyckte alla hundarna. Och det gick jättebra med en hane i flocken, trots att Puma hade sin valp med sig. Verkar som att hon gillar Viggo hon med =)
Vi gick en blöt och lerig promenad i skogen (en jättetrevlig väg som vi måste utnyttja fler gånger) och när vi kom tillbaka till bilen hade vi inte varit borta såå länge, så då blev det lite träning också.

Alla vill köra nån form av uppletande, så det var ju passande. Vi vallade av en ruta tillsammans och sen fick Tisla prova på att hämta en rolig handske. Sedan la jag och Johanna ut 7 föremål och skickade sedan hundarna varannan gång. Det gick bra, men Viggo verkade blanda ihop det lite med jaktapporteringen, så dom gjorde några specialare. Isa däremot tycket ju uppletande är toppen-kul och hon kämpade på riktigt bra fast hon var trött. Den sista lilla tygbiten som låg endast någon meter in i rutan hittade hon dock inte, men eftersom hon sökte så fint kastade jag in en boll när hon inte såg som hon fick hitta som belöning. Duktig flicka =)

Sedan bar det av hemåt igen. Ikväll ska Isa få vara själv hela kvällen, lite småtråkigt för henne, men matte måste ju få ut och roa sig lite ibland med. Imorrn kommer Viggo hit och håller oss sällskap medan övriga familjen ska på dop. Dom kommer att få vara lite själva på kvällen då med, när jag ska på teater.

Tog inga bilder idag för det var så lerigt och regnigt, men lägger in en gammal med turturduvorna.