Semester
Jaa, nu är det snart dax... Vi kommer inom några dygn att ha besök Norrköping, Stockholm, London, New York, Miami, St Jose och Jaco. Det kommer bli en lång resa, men det är okej när man ska vara borta så länge.
Så nu kommer det inte hända så mycket mer på bloggen förrns vi kommer tillbaka, om vi nu inte hittar ett urtrevligt internetcafé man kan hänga på.
Isa kommer att vara hos Viggos familj, så om ni vill läsa om dom för ni gå in på Johanna och Viggos blogg. Jag vet att hon kommer att ha det jättebra där, och jag känner mig otroligt lyckligt lottad som har sånna underbara vänner som ställer upp! Tack Danne och Johanna!
Ta hand om er och ha det gött så ses vi i februari!
Lägger upp några söta bilder som ni kan njuta av under tiden =)
Isa som liten, såååå söt
Så nu kommer det inte hända så mycket mer på bloggen förrns vi kommer tillbaka, om vi nu inte hittar ett urtrevligt internetcafé man kan hänga på.
Isa kommer att vara hos Viggos familj, så om ni vill läsa om dom för ni gå in på Johanna och Viggos blogg. Jag vet att hon kommer att ha det jättebra där, och jag känner mig otroligt lyckligt lottad som har sånna underbara vänner som ställer upp! Tack Danne och Johanna!
Ta hand om er och ha det gött så ses vi i februari!
Lägger upp några söta bilder som ni kan njuta av under tiden =)
Isa som liten, såååå söt
Skogstur i kylan
Idag var vi till veterinären med Isa och till vår stora lycka är hon frisk (fast det visste vi ju nästan redan) =) Men det känns ändå bra att ha ett bevis på det också.
När vi kom hem möttes vi uppe med Helena och en del av flocken. Puma fick stanna hemma med husse och vila sig. Vi åkte ut till den otroligt stora och härliga skogen i Läckeby. Först lade vi ett spår medan hundarna fick stanna i bilen, sen gick vi en promenad. Tisla och Isa vart glada av att träffa varandra igen och sprang runt och lekte mest hela tiden. Visst tycker Isa att Tisla är lite väl på när hon sätter igång med sina närkamper, men då springer Isa mest iväg åt ett annat håll.
Efter ca 1 1/2 timmer var vi tillbaka till bilen. Spåret hade alltså legat lite väl länge för lilla Tisla och en ovan Isa. Plus att det hade snöat lite, var kallt och blåste mycket. Så jag hade inga höga förväntningar på spåret.
Jag hade lagt ett ganska kort spår med en vinkel, tre pinnar och en leksak i slutet. Hon hittade spåret lätt och gick bra de första 30 meterna. Där hittade hon pinnen som hon fint apporterade in till mig. Men efter det var det som att hon blev för peppad, för då höjde hon nosen, ökade farten mycket och tappade spåret lite. Hon sneddade vid vinkeln och letade mest efter leksaken hon hade fått upp vittringen för.
Jag vet inte om det är ovana (för vi har ju inte spårat alls nästan på över ett år) eller om jag tränat för mycket uppletande.. Men visst borde hundarna kunna både och?
Jaja, jag får kämpa vidare med det efter Costa Rica. Min kamera hängde faktiskt med till skogen idag, hör och häpna. Ljuset var kasst och Isa syntes nästan inte mot den tråkiga bakgrunden, men några kort blev det åtminstonde!
Isa kollar in Tisla
Busfröna
När vi kom hem möttes vi uppe med Helena och en del av flocken. Puma fick stanna hemma med husse och vila sig. Vi åkte ut till den otroligt stora och härliga skogen i Läckeby. Först lade vi ett spår medan hundarna fick stanna i bilen, sen gick vi en promenad. Tisla och Isa vart glada av att träffa varandra igen och sprang runt och lekte mest hela tiden. Visst tycker Isa att Tisla är lite väl på när hon sätter igång med sina närkamper, men då springer Isa mest iväg åt ett annat håll.
Efter ca 1 1/2 timmer var vi tillbaka till bilen. Spåret hade alltså legat lite väl länge för lilla Tisla och en ovan Isa. Plus att det hade snöat lite, var kallt och blåste mycket. Så jag hade inga höga förväntningar på spåret.
Jag hade lagt ett ganska kort spår med en vinkel, tre pinnar och en leksak i slutet. Hon hittade spåret lätt och gick bra de första 30 meterna. Där hittade hon pinnen som hon fint apporterade in till mig. Men efter det var det som att hon blev för peppad, för då höjde hon nosen, ökade farten mycket och tappade spåret lite. Hon sneddade vid vinkeln och letade mest efter leksaken hon hade fått upp vittringen för.
Jag vet inte om det är ovana (för vi har ju inte spårat alls nästan på över ett år) eller om jag tränat för mycket uppletande.. Men visst borde hundarna kunna både och?
Jaja, jag får kämpa vidare med det efter Costa Rica. Min kamera hängde faktiskt med till skogen idag, hör och häpna. Ljuset var kasst och Isa syntes nästan inte mot den tråkiga bakgrunden, men några kort blev det åtminstonde!
Isa kollar in Tisla
Busfröna
Tillbaka i Kalmar
Ett nytt år har påbörjats. 2007 har varit ettt toppenår och jag tror att 2008 också kan bli lyckat. Jag har fortfarande studietid kvar, vilket innebär mycket tid med Isa och resan kommer göra året mycket kortare tror jag.
Vi firade det nya året på en superlyckad fest hos Anna i Stockholm. Isa fick vara med mamma och pappa där det var lite mindre raketer. Hon tycker inte det är speciellt roligt med raketerna, men cool som hon är glömmer hon det snabbt efter tolvslaget.
Igår åkte vi i finbil tillbaka till Kalmar för att jobba och packa inför resan (föräldrars bil). Mycket ska hinna fixas. Resan var en av de jobbigare och tog hela 6 (!) timmar från stockholm till Kalmar. Trafikolyckor, snö, halka och massor av bilar innebar att det ofta gick i 60 km/tim... Men Isa verkade inte bry sig, hon låg och sträckte ut sig i bakluckan. När vi stannade och tankade drog hon som f*n mot dikeskanten, och fortsatte även efter hon var klar. Det gör hon bara bär hon är nödig, så även om vi var på en tråkig mack släppte jag henne så hon kunde gå dit hon ville. Men tji fick jag, hon drog bara för att det var snö märkte jag, för hon hoppade som en groda över diket och tog några jätterundor på åkern med nosen i snön. Sötis! Väl hemma kunde jag inte slappna av trots att jag var jättetrött. Det är så mycket i huvudet!
Idag har Isa varit tillsammans med Marcus när jag har jobbat. Egentligen skulle jag jobba imorrn med, men det var någon felbokning, så jag är ledig. Ine mig emot eftersom jag jobbar helgen och har därför bara tid till att fixa på kvällarna.
Sedan är det dax för återbesök hos veterinären imorrn. Jag hoppas och tror att allt är bra, för hon har inte nyst på jätte länge och har varit pigg hela lovet. Efter det ska vi försöka hinna träffa boxerflickorna med matte, det blir ju ett ganska långt uppehåll sen när vi reser.
Nu ska jag fixa lite till!
Vi firade det nya året på en superlyckad fest hos Anna i Stockholm. Isa fick vara med mamma och pappa där det var lite mindre raketer. Hon tycker inte det är speciellt roligt med raketerna, men cool som hon är glömmer hon det snabbt efter tolvslaget.
Igår åkte vi i finbil tillbaka till Kalmar för att jobba och packa inför resan (föräldrars bil). Mycket ska hinna fixas. Resan var en av de jobbigare och tog hela 6 (!) timmar från stockholm till Kalmar. Trafikolyckor, snö, halka och massor av bilar innebar att det ofta gick i 60 km/tim... Men Isa verkade inte bry sig, hon låg och sträckte ut sig i bakluckan. När vi stannade och tankade drog hon som f*n mot dikeskanten, och fortsatte även efter hon var klar. Det gör hon bara bär hon är nödig, så även om vi var på en tråkig mack släppte jag henne så hon kunde gå dit hon ville. Men tji fick jag, hon drog bara för att det var snö märkte jag, för hon hoppade som en groda över diket och tog några jätterundor på åkern med nosen i snön. Sötis! Väl hemma kunde jag inte slappna av trots att jag var jättetrött. Det är så mycket i huvudet!
Idag har Isa varit tillsammans med Marcus när jag har jobbat. Egentligen skulle jag jobba imorrn med, men det var någon felbokning, så jag är ledig. Ine mig emot eftersom jag jobbar helgen och har därför bara tid till att fixa på kvällarna.
Sedan är det dax för återbesök hos veterinären imorrn. Jag hoppas och tror att allt är bra, för hon har inte nyst på jätte länge och har varit pigg hela lovet. Efter det ska vi försöka hinna träffa boxerflickorna med matte, det blir ju ett ganska långt uppehåll sen när vi reser.
Nu ska jag fixa lite till!