Varför är det alltid storm i Kalmar? Idag höll jag knappt på att ta mig hem på cykeln, regn och blåst rakt i ansiktet på mig! Egentligen skulle jag ha tränat i eftermiddag, men varken jag eller Isa kändes oss motiverade av vädret, så det blev en liten kissrunda och sen inomhusträning istället. Tur att jag hann med en långpromenad i morse, synd bara att jag inte tränade då som jag egentligen hade tänkt.
Men vi tränade istället vidare på fjärrdirigeringen och vittringsapporteringen. Hon var lite för taggad idag, slängde som på alla pinnar och hoppade i varje byte i fjärren, så bättre träningspass har vi väl skådat.

Igår var Isa trött, vet inte om det var sen träningen i tisdags eller om hon bara hade en dålig dag. Vi gick dock en eftermiddagspromenad med Helena och Tisla bort till tyska bruket, det är ju så himla fint där! Isa har skött sig bra efter tillsägelsen i tisdags, hon har haft bättre koll och minder bomull i öronen.

Nu ska jag snart prova på ett nytt pass på friskis, danspass! =) Hoppas jag inte får ett träd i huvudet när jag ska dit!

En höstdag för länge sen, ca 3 år...

Igår lämnades hemtentan in, inte bra med genomförd iaf! Den här veckan är det fullt upp också, med uppsatsämne som största utmaning.
Igår efter att jag gjort klart tentan firade Isa och jag med att åka till värsnäs och gå stavgång (låter kanske töntigt men är jätteeffektivt!). Vi höll oss dock på cykelvägen, litar inte på att det inte sitter nån jägarna och lurar nånstans. Sen avslutade vi med ett vad som var planerat att bli ett jaktträningspass, men gräset på fältet vi kunde vara på var så himla högt så det blev inte så jättemycket av det. Isa fick iaf ett fritt sök, som visserligen snarare blev som ett uppletande. Men Isa är ju en fena på uppletande så det gick superbra.

På kvällen var hela familjen ute och sprang, fast Marcus fick ont i benen så han och Isa vände hemåt innan mig. Det var riktigt skönt att springa utan hund, även om hon kämpar på bra så går det lite saktare än vad jag egentligen önskar, iaf när hon är kopplad.

Idag har vi varit uppe och tränat lydand igen. Vi inledde passet med att träna lite hantering av apportbocken. Det gick jättebra, jag kunde klappa henne och hålla i apporten utan att hon släppte den. Tränade lite vanliga apporteringar och över hoppet också. Sedan fick vi hjälp av Helena i det jobbiga momentet inkallning med ställande. Pust alltså! Jag har funderat mycket på hur jag ska göra och ville se hur hon fungerade om Helena tog tillbaka henne till utgångsplatsen om hon inte ställde sig tillräckligt snabbt. Det är också jättebra att hon någon som ser hur många steg det tar innan hon stannar, det ser man ju inte framifrån. När vi hade godis som belöning bakom var det fina och snabba ställanden, men sen gick det lite utför. Helena gick tillbaka med henne tre eller fyra gånger, och hon blev bara mer frustrerad över att hon inte fick komma till mig. Men jag tror ändå att det var nyttigt! Ska fundera vidare...
Avslutade med fjärrdirigering som går framåt, har givetvis fortfarande lång väg att gå, men en början är alltid bra :)

Jag var förvånad över Isa idag då vi tidigare på eftermiddagen hade en lite dust hon och jag. Eller inte så liten heller. Det handlade om en hund som åt bajs mitt framför mina ögon och en mycket arg matte. Det är inte okej att ignorera ett "nej" och Isa veeeet att hon inte får äta bajs, ändå sväljer hon det helt mitt framför mina ögon. Mm, idag fick hon veta var skåpet ska stå, tur att husse är snäll iaf ;)


Isa med världens bästa husse

Det har varit mycket hemtenta de senaste dagarna, och nu är man riktigt trött på det! Igår hanns det iaf med en långpromenad med Helena och Tisla upp längs med vattnet. Först ville jag inte att Isa skulle bada, men när hon konstant "frågade om lov" släppte jag till. Jag vet ju att hon själv avgör när det är för kallt. Igår var det iaf inte för kallt kunde vi konstatera, hon badade hela promenaden upp längs vattenbrynet. När vi kom till en lite badstrand simmade hon runt och bara njöt.

Idag träffade vi samma ekipage men med en Puma till och begav oss upp till klubben. Ibland är det skönt att träna när det är ljust! Vi började träna rutan som faktiskt gick himla bra idag, använder leksak i rutan eller hos mig om vartannat. Fick ett tidigt stopp men när jag skickade om henne sprang hon mot och igenom rutan.
Sedan fortsatte vi med att träna ställandet och jag har fortfarande svårt med det momentet, hon stannar för sakta! Att lägga leksak bakom drar inte tillräckligt, att lägga godis bakom drar för mycket. Måste klura vidare på det, kanske ska testa nått helt annat.
Sedan avslutade vi med fjärrdirigering med godis bakom. Detta har vi inte tränat på ett tag, inte ens inomhus, men jag blev förvånad över hur bra det gick. Jag tror att Isa måste smälta allt lite innan det går in hos hennes lilla hjärna =)

I helgen ska jag jobba (22 timmar!) och kvällarna ska väl spenderas med hemtentan = otroligt rolig helg. Tyck synd om mig! =)

Vad gör man hellre; sitta hemma och skriva tenta eller åka och rida? eller träna sin älskade hund istället för att skriva hemtentan? Jag tror alla vet svaret.
Så Isa och jag åkte iväg till Öland och Ninja. Jag lever nämligen fortfarande på den effektiva måndagen jag hade framför datorn, så jag fååår göra annat med.
Isa fick vara fastbunden idag när jag pysslade i stallet, hon får i sig så mycket skit när vi är där och hennes mage har precis återhämtat sig från söndagens promenad runt åkrar med massor av saker man kunde stoppa i munnen. Hon var missnöjd när hon inte såg mig, hästarna kunde ju döda mig... Men hon låg iaf lungt när jag kom tillbaka från ridturen.
Idag fick jag mig en ny polare i stallet, så följde mig vart jag än gick, söt va?



Efter att jag ridit Ninja la jag ett spår till Isa. Eftersom det är vinklarna som har stökat lite de senaste gångerna, ville jag träna på det. Jag markerade varje vinkel så jag visste exakt var jag hade gått nånstans, sen hjälpte jag till lite med att ta korta korta steg just i vinkeln. Sammanlagt blev det tre vinklar med en pinne på varje raksträcka och två på sista sträckan = 5 pinnar. Spåret fick ligga i ungefär 45 minuter innan vi gick det. Jag höll mig ganska nära henne idag för att se exakt hur hon gör i vinklarna. Raksträckorna är inga problem, kan gå lite för fort i början, men hon lugnar ner sig om jag håller emot lite. Första vinkeln gjorde hon precis som sist; går förbi den och sen springer en looping runt och hittar spåret igen efter vinkeln. Andra vinkeln blev bättre, hon gick förbi först, men förstod snabbt att hon tappat det och hittade tillbaka till det utan några större problem. Vid den sista vinkeln hade hon minskat farten mycket och var mer noggrann, så den gick finfint! Hittade alla apporter utan problem också :)

Efter det fick Isa springa av sig lite när jag gick och plockade upp snitslar som jag placerat ut för att hålla bättre koll på spåret. Vilken lycka =)




Hösten syns ordentligt nu

Denna vecka präglas av min hemtenta. Igår satt jag nästan 12 timmar framför datorn, med några pauser för att gå ut med Isa. Men det verkade inte störa Isa så mycket, hon var helt slut! Först trodde jag att det var något fel på henne för hon bara sov och sov hela tiden, och var trött även när vi var ute (vilket hon sällan är). Dessutom var hon dålig i magen. Men hon hade en himla aptit för det och hon hade ingen feber, så det var bara att avvakta och se. Och hon var nog säkert bara trött efter söndagens fartfyllda långpromenad och de andra bravaderna under helgen för  idag har det  varit en helt annan hund som har sprungit omkring och lekt hela dagen. Vid 15-tiden började hon bli uttråkad (och vill säkert ha mat också, hon fattar inte det har med att det blir mörkt tidigare nu på hösten), så hon har suttit och stirrat ut mig hela eftermiddagen.

Kl halv sex var det dags att lämna tentan för ett tag och åka upp till tisdagsträningen på Kalmar BK. Idag var det jättemycket folk där (var dock inte så många på plan vilket är skönt, man vill ju få plats ordentligt). Isa var på hugget, det märktes redan från början. Vi började träna fotgåendet och Helena kommenderade oss i det fria följet. Det kändes bra, men hon var faktiskt störd av omgivningen, vilket jag inte upplevt på länge. Men det är jättebra att vi kan träna på det, annars kommer det ju bara upp på främmande brukshundklubbar på tävlingarna istället! Det var mest i halterna hon tappade lite fokus på mig, och det räckte med att belöna en gång när hon höll kvar kontaken så var det fixat.
Vi fortsatte med inkallning med ställande som också fungerade bra idag, belönade först med godis bakom henne, sen med leksak. Första gångerna stannade hon av sig själv, men då kallade jag bara in henne igen och kommenderade när hon fått upp farten ordentligt igen.
Sedan var det dax för en platsliggning med Isa, Tisla och en till hund vid namn Eka. Isa låg fint men inte så avslappnat som hon gjorde när vi började träna momentet. Kanske är det jag som ser mer nu för att jag känner henne bättre, eller är hon inte lika säker?
Vi tränade lite med metallapporten ockå, där jag ville att hon inte skulle lämna av den till mig utan att jag kommenderade loss. Nu lägger hon den i handen på mig nästan direkt när jag stoppar fram den. Så jag retades lite genom att klappa henne på  huvudet och ta i apporten, utan att hon fick släppa. Det var lite jobbigt för henne, men hon klarade det fint ändå. Avslutade med lite roligare apporteringsövningar för att glömma obehaget.
När det går såhär bra vill man ju aldrig sluta träna, men jag var duktig och avslutade ändå (efter någon inkallning och några byten i fjärren). Sedan fick Tisla och Isa busa lite i hagen bredvid klubben. Jag är jättenöjd med dagen och hoppas att denna glöd  håller i sig!

I helgen har mina föräldrar varit här. Det har varit jättemysigt! I lördags fick en härlig och solig (men blåsig) höstdag som vi mestadels spenderade på södra Öland. Vi gick en promenad på alvaret och besökte Ölands södra udde och Långe Jan. Isa var självklart med och levde loppan.

I dag fixade pappa och Marcus vår mellanvägg till bilen! Weeehooo! Så nu sitter den där, passade perfekt =) Tyvärr gick inte bilen igenom besiktningen i torsdags, avgassystemet som läcker, men den ska lämnas in på verkstan imorrn, och förhoppningsvis kostar det inte skjortan och förhoppningsvis blir det klar ganska fort. Sen är det helt klar =)

Idag efter att mamma och pappa hade åkt åkte jag och Helena till Lindsdal för att gå en promenad. Jag tog även med mig lite dummies för att träna lite på fälten som finns där ute. Blev ett ganska kort pass, men Isa var jätteduktig fast det blåste så mycket idag! Isa och Tisla blev som vanligt otroligt skitiga, så Isa fick sig ett bad när vi kom hem.

Imorrn börjar en hektisk vecka med hemtenta hela veckan och arbete på helgen.

Bilder från gårdagen:

Igår hade Isa en ganska så lugn dag, precis som sin matte. Jag har en förkylning på gång och kände mig helt orkeslös, så Isa fick motionera med snälla favorilektant Sara som tog med Isa på en springtur. Hon var ganska slut när hon kom hem =) (Isa alltså). Idag traskade vi dock bort till brukshundklubben, med solen skinandes på oss. Idag tränade vi snabba ställanden och sändandet till rutan. Det gick bra med allt, men jag kan inte låta bli att känna att vi inte kommer framåt någonting när man tränar såhär "sällan". Kanske är två ggr i veckan inte sällan för en del, men för mig känns det som att vi står stilla i de nya momenten. Samtidigt kan jag inte ställa högre krav på henne eller träna oftare, för då tappar hon motivationen som vi precis återfått! Ett knasigt dilemma det där.

Nu är mina föräldrar på väg hit, så veckoslutet kommer att spenderas med dom. Ikväll ska vi äta middag här och imorrn ska vi förhoppningsvis åka till Öland och promenera om vädret tillåter. Det ska bli himla trevligt och lite vemodigt också, för det är sista gånger vi har en helg tillsammans i Kalmar innan vi flyttar upp till Sthlm igen! (vilket såklart är jättekul samtidigt som det är ledsamt att lämna allt i Kalmar, kan inte alla bara följa med uppåt?? ;) )

Idag åkte vi tidigt till stallet för att hinna innan skolan börjar. Det var segt att gå upp med alltid lite harmoniskt och avslappnande när man väl kommer till stallet.

Ninja var full av energi som vi kunde omvandla till något väldigt positivt, så kul när man märker så väl hennes framsteg! Efter ridningen la jag ett spår till Isa på markerna där ute. Jag la ett "vanligt" appelspår, två vinklar ca 300 meter med två apporter på varje "ben". Isa satte ner näsan i marken och tuffade på i ganska högt tempo, men gick i kärnan och jobbade på  jättefint. Tog alla apporter utan problem, men slog i båda vinklarna... Hmm, undra varför? Det är precis som att hon vill kolla av att det verkligen var en vinkel åt ett håll just där, så hon gör en slags "looping". När hon väl har gjort den hittar hon alltid tillbaka till spåret och tar då vinkeln bra... Men det är kul att se att hon arbetar på så bra och koncentrerat, ni ska se hennes svansföring när hon traskar på, väldigt fokuserat ;)

Imorrn är det dax att besiktiga bilen, håll tummarna på att det inte är nått fel på bilen nu! Vi har ju haft lite otur med bilar "peppar" så det skulle inte förvåna mig om det var nått mer med denna.

Helgen har varit fullspäckad så Isa har fått umgås med husse istället, vilket är bra eftersom de missar mycket "kvalitetstid" nu när han börjat jobba heltid. Jag har iaf spenderat min tid på mitt jobb och kvällarna har spenderats med vänner. Stina har varit här och hälsat på efter att hon flyttade härifårn efter sommaren, himla kul!
Efter jobbet på söndag hade vi bekanta över på middag, så den nästan obligatoriska söndagskvällsträningen uteblev.

Igår var vi dock på gång igen. Efter skolan åkte vi till Läckeby och la ett spår. Vi planerade att gå en promenad efter spåret också, men då kom en jägare och satte stopp för planerna. Vi gick dock våra spår, jag hade ett fältspår vid vägen där de troligtvis inte sitter och skjuter, och Helena hade snitslar i sitt spår som  hon var tvungen att ta ner ändå. Men vi båda två blev ganska irriterade. Man kan faktisk sätta upp en skylt om hela skogen kryllar av jägare! Det är en ganska trafikerad skog med fler som rastar sin hundar, många som rider, svanpplockare och motionärer. Hur ska man veta att älgjakten började just den dagen!? Sen tycker jag att det är okej om det förekommer några veckor, men nu pratar vi månader, vart ska vi träna, promenera och får våran skogsterapi nu??

Spåret då: jo, men det gick helt okej. Var ungefär upplagt på samma sätt som sist, med en vinkel men med 6 apporter. Hon slog en del i början och vid vinkeln, med hittade alla apporter och jobbade på fint emellanåt. Jag belönar jättemycket när hon hittar apporterna och har riktigt gott godis som belöning, vilket ibland gör att hon tappar lite fokus på spåret. Men jag resonerar så att jag främst vill få upp motivationen, sen är det klart att nosen ska vara i backen innan hon får gå vidare. Har gått bättre men var som sagt ett helt okej spår. Efter träningen åkte vi till ett fält där hundarna fick rasa av sig lite, kan ju inte åka hem utan en ordentligt trött hund ;)

Idag har Isa och jag varit ute och sprungit ganska långt. Efter det tog jag en genväg i skogen, och trotsade eventuella älgjägare, så Isa fick springa lite fritt som vanligt. Jag har det lite stressigt just nu och har ganska mycket besvär med magen pga det, så att sätta mig och iakta en stålande hund springa runt och busa i skogen, är en riktigt bra terapi för mig. Helst ska man vara ritkigt slut i kroppen också, och det var jag idag efter springturen! Nu på kvällen har vi varit uppe på klubben som vanligt. Jag tränade ställandet, där jag använde klickern idag. Tränade också vidare på hoppet. Sedan la jag henne mitt på planen medan jag gick runt lite, vill att hon ska bli säkrare på platsliggningen igen. Var ett bra lydnadspass, jag tycker att hon verkar ha roligt och jobbar på fint sålänge det finns en rolig eller god belöning =)

Igår var det en ganska aktiv dag för Isa. Vi inledde med en löprunda i Värsnäs på morgonen, för att samla mattes krafter inför dagen i skolan. Isa gillar inte riktigt den monotoma farten när jag springer, men håller bra tempo vid min sida ändå. Sen avslutar jag alltid med en raskt promenad över stock och sten så Isa för springa lite fritt också, då har hon minsann fart i benen!

Sen var det hem och samla krafter för hennes del för på eftermiddagen/kvällen mötte vi upp Helena och Tisla och traskade upp till brukshundklubben. På schemat stod fritt följ, hoppet och fjärrdirigeringen.
Fria följet: tränade mycket längre sträckor och tempoväxlingar. Hon kändes väldigt "med" och jag belönade mer sällan än jag vågat göra på sista tiden, men inte tappade hon fokus för det. Kul att detta moment börjar bli "som det var förut", att trigga upp med kampen ibland gör mycket!
Hoppet: Drog på hindret själv flera gånger, och fick leksaken som belöning. När vi gjort det några gånger fick hon leksaken efter sitt-kommandot. Resultatet blev ganska bra, satt lite långt ifrån hindret vissa gånger, men mycket bättre det än den tendensen hon haft att sitta alldeles för nära hindret. Testade några fullständiga klass II-hopp, och dom kändes bra!
Fjärren: Detta moment har vi bara kört hemma inomhus, men jag tänkte testa med godis liggandes bakom henne i matskålen som belöning. Vill ju verkligen få in dragkraften bakåt. Det gick utmärkt de första gångerna, men sen ville jag uttöka med en växling till. I efterhand vet jag att jag skulle stannat där, men man vill ju alltid utmana lite. Det gick inte alls, hon gör en bra växling till sitt, men nästa växling hoppar hon framåt istället. Jag ledde bara tillbaka henne till utgångspunkten igen utan att hon fick ta godiset och provade igen. Jag vågade pressa henne lite mer än jag gjort innan eftersom jag såg att hon tänkte och att hon tyckte det var kul (eller var det pga godiset i skålen som svansen gick måntro?). Till slut nöjde jag mig med en bra växling till, efter att hon gått runt och satt sig fot och kommit på andra trix man kan göra för att matten ska bli nöjd.
Som helhet är jag nöjd med passet, eftersom det kändes som att vi fick ut nått av den. Det var inta bara gå upp och lattja och hitta motivationen, utan vi kunde komma vidare lite, kul!

Idag har det dock blivit en lugn dag för Isa, och jag tror att hon behövde det. Vi har varit ute på promenader i närområdet, lekt lite på gräsmattan utanför huset och annars har hon mestadels sovit. Men nu på kvällskvisten började min träningsnerv spöka. Jag fick lite kloka tips om hur jag ska börja med vittringsapporteringen, så det har vi pysslat med lite. Tyvärr ville Isa ha alla pinnar i munnen och efter en ganska kort stund hade alla luktfria pinnar varit i hennes mun och sen även i min hand =( Nu ligger dom och vädrar av sig i frysen, så får jag ta nya tag imorrn.

Idag la jag ett spår till Isa på ett av dom perfekta fälten som finns vid stallet :) Istället för att lägga belöning i spåret idag provade jag att lägga mer apporter istället, som brukar vara belönande för henne i sig. Spåret blev lite svårare än de sista gångerna, ca 200 meter med 5 apporter och en vinkel. Spåret fick ligga när jag fixade iordning i stallet.

Just påsläppet fungerade sådär idag, hon gick ca två meter i spåret, och sen vinklade hon av, sen tillbaka några meter till, för att sedan vinkla av igen. Men hon klarade upp situationen bra och efter det  gick allt som på räls. Farten var bättre idag (inte allt för fort) och hon plockade pinne efter pinne. Vinkeln tog  hon också bra, så det var en mäkta stolt matte som gick bakom i linan!


Stolt hund med sina pinnar

Efteråt gick jag en vända på fälten så Isa fick leka lite.





Efter detta fick Isa strosa runt lite på gården medans jag pysslade med Ninja och red. Det var ett underbart väder idag igen, vilket brukar resultera i att dagarna i stallet blir långa. Ridningen gick iaf jättebra och Isa verkade inte tycka att det var tråkigt att vara på Öland hela dagen.


Ninja


Tillsammans med sin nya hagkompis


Hösten är här

Vilken otrolig höstdag, solen har skinit hela dagen och rusket från igår var helt bortblåst. I morse var det fortfarande lite kallt, men morgonpromenaden var ändå härlig! Vi gick skälby-rundan, och när vi kom till brukshundklubben och gick förbi den såg Isa jättebesviken ut. Hon stannade och jag fick tjata med henne en bit, för hon vile bara ut på plan :) That´s my Isa! Nästan som det var förr i tiden!

På eftermiddagen värmde solen på ordentligt! Vi plockade upp Helena och två boxertjejer som ville springa av sig lite i skogen. Kameran åkte med men fick inte så många bra bilder, det var lite skuggigt i skogen tyvärr =(
Men några bjuder jag på!

Idag har vi för övrigt kämpat vidare med att fixa vår mellanvägg till grindarna i bakluckan. Att det ska vara så komplicerat! Vi har efter mycket om och med gjort en ritning på en papp-skiva hur det ska se ut (fast vi skulle egentligen behöva ännu med wellpapp för att gör den helt precis), men det är tydligen ingen som figursågar här i Kalmar. Vi kan inte göra det själva eftersom vi inte har någon sticksåg eller någonstans att såga på. Plus att de säljer endast plywoodskivor som är så stora att vi inte får med den hem. Då saknar man ett garage och en pappa som kan!

Bilder från dagen:


Puma och Isa


Tisla var med också


Härlig bild på Puma

Så nöjd jag är över att inte tävla idag. Imorse öste regnet ner och det blåste mycket, inte det optimala spår-vädret med andra ord. Istället låg vi inne och myste så den värsta stormen kunde dra förbi, sen traskade hela familjen upp till klubben för lite träning. Körde vidare på ställandet och rutan. Ställandet har jag fastnat lite i och får inte riktigt till det snabba ställandet som jag vill. Rutan har däremot fastnat lite och det känns riktigt kul!

I fredags spårade vi igen. Ett rakt spår på ett fält med ganska högt gräs, ca 150 meter. Jag la lite belöning i spåret och två apporter. Jag fyllde Isa med förväntan för att få upp motivationen i form av pepp-talk och goda dofter av köttbullar. Isa stack iväg som ett spjut i spåret. Jag trodde att hon spårade helt nere med nosen, men eftersom gräset var så högt så såg jag inte helt. Detta gjorde att hon missade den första pinnen, vilket aldrig har hänt förut. Då saktade jag ner henne lite och den andra apporten hittade hon utan problem.

I lördags åkte vi ut till Läckeby för att leta nya vägar. Det var en riktig trollskog vi vandrade i och Isa sprang runt som en toka. Efter ett tag hörde vi skott längre fram i skogen, så då skyndade vi oss tillbaka. Borde det inte varna för jakt? Det brukar stå en skylt annars. Jaja, Isa blev iaf ordentligt trött av turen, så lycklig som bara en fri hund kan vara i stora skogen fullt av pinnar.

Imorse innan jag skulle iväg till biblioteket och plugga traskade jag och Isa upp till klubben som på den gamla goda tiden =) Jag kände mig träningssugen och ville även testa på hur det var nu att träna själv efter att alltid haft sällskap så länge som "draghjälp".
På agendan idag var ställandet och rutan. Inledde med ställandet som jag försöker utföra på ett "icke momentmässigt sätt". Det gick rätt bra, men tyvärr åker den nya favoritleksaken tyg-frisbeen åt olika håll när jag belönar med den. Jag vill ju att den ska åka över huvudet på henne och bakåt, men istället åker den över huvudet och viker av till höger eller vänster. Det förlorar lite syftet. Synd att bollslungan är så stor, annars hade jag tagit med den överallt :)

Rutan gick också rätt bra. Första skicket var inte så rakt, men nästa gång fick hon en påminnelse och gick rakt in mot mitten direkt. Just nu kör jag bara basic med leksak som belöning i mitten, och vissa skick kastar jag belöningen när jag kommenderat stanna. Som avslutning körde jag några inkallningar med ställande igen men med en matskål med godis placerad synlig bakom Isa. Först när jag kallade in henne förstod hon inte riktigt syftet och sprang och kollade bakåt på matskålen hela tiden. Men då ledde jag bara tillbaka henne till utgångspunkten och provade igen. Och vilket ställande! Tvärnit, två gånger. Kan man inte få ha med sig en sån på tävlingsbanorna?

På eftermiddagen hämtade vi upp Helena och Tisla för en promenad i Läckeby. Det blev en ganska lång promenad till sist, så den tog musten ur både hund och matte.