De två första dagarna denna vecka har varit mycket angenäma. Gårdagen inleddes med en tidig morgon på bilprovningen där bilen gick igenom besiktningen utan anmärkning - jag är mäkta imponerad av den röde! Känns otroligt skönt. Vi ställde sedan bilen i Orminge nära bilprovningen och åkte till jobbet därifrån. Vi hämtade den efter jobbet då Marcus övningskörde hem på lite småvägar. Det är så fint här utåt där vi bor :)

Kvällen spenderades i stallet där det verkligen känns att det börjar bli sommar. Tempot är lugnt och många boxar står tomma då hästarna åkt på sommarbete. Det är lite synd att det är sommar på ett sätt, för Dirk är i sån otroligt bra form just nu. Och han tillhör den sortens häst som lägger på sig ganska mycket under sommarbetet...

Vi red ut en härlig sväng och stannade till i en av de där vackra ängarna jag nämde i ett tidigare inlägg. Där hade de ridit upp en liten volt som man kunde rida på, så där blev det dressyrträning. I början ville Dirk såklart inte fokusera på dressyr när det fanns så mycket annat att titta på, med han gav sig snabbt och gick jättefint. Det kändes helt fantastisk att galoppera runt i en hage fylld med blommor och hundkex upp till knän.

Idag var det kvällstävling på klubben och vi åkte givetvis upp med vår nybesiktigade bil för att titta lite. Oj va roligt det var. Massa folk, massa hundar och åtminstonde ganska fint väder. Tyvärr missade jag klass III då jag trodde den var senare, jag hade velat se den. Men jag såg klass I och det var kul då massa duktiga förare från klubben var med, roligt! Dessutom vann Lisas kompis efter ett jättefint program, det var kul.

Jag blev otroligt sporrad av att se tävlingen och lite besviken på mig själv att jag inte tränat tillräckligt så jag själv kunde vara med. Jag har ju massa bra ursäkter för att det inte har tränats så mycket på senaste, men vill ändå komma igång ordentligt. Lisa (Loi) och jag lovade varandra att satsa på tävling i höst istället, men jag vet att Isa blir en riktig livsnjutare ute på landet på sommaren. Vi får se hur det blir...

Efter prisutdelningen gick vi en liten sväng med hundarna. Loi och Isa har inte träffats på ett tag men de verkade ändå ha kul på sitt lite speciella sätt. Isa fnulade runt i vattnet medan Loi låg och spanade och väntade på attack - en situation de säkerligen kunnat befinna sig i ett bra tag innan någon av dem skulle göra något åt saken.