Precis hemkommen från jobbet - och observera att tiden är efter halv tio. Haft riktigt otur på hemvägen. Dagen började dock bra. Mamma var hundvakt idag då ingen av hundvakterna kunde ta Isa och vi tog en tidig buss för att hinna lämna henne innan jobbet. Jag och Isa steg av i Londonviadukten och promenerade sedan till mamma. Där lämnade jag henne och begav mig sedan till jobbet.

Dagen på jobbet var lite hektisk som vanligt men väldigt rolig. Ett möte avslutades även ovanligt tidigt så jag hann till friskis för ett gympapass på lunchen, superskönt.

Sedan sprang tiden iväg och helt plötsligt passerade klockan 18. Skyndade mig till tunnelbanan men fick vänta 4 minuter på den (det är långt för att vara Hötorget). När jag väl kommer till slussen ser jag precis bussen åka iväg - och eftersom det inte är rusningstrafik längre så står det 9 minuter tills nästa buss på tavlan - helt okej men svinkallt. Vi brummar sedan iväg och jag meddelar Marcus att jag är på väg hem och planerar hundpromenad med Lisa och Sigge. När vi närmar oss danviksbron börjar de obehagliga röda lamporna att lysa och bommen för broöppning fälls ner precis framför vår buss - fine, broöppning är aldrig roligt men det händer och är inte mycket man kan göra åt.
Bron är öppen länge och när den lilla bron där saltsjöbanan går, fälls ner men inte den där bilvägen går, förstår vi att något är på tok. Efter ca 20 minuter meddelar SL att Danviksbron gått sönder och att alla bussar från slussen går via Hammarby sjöstad. Busschaffören öppnar dörrarna och vi får gå ut i kylan och ta oss till slussen på egen hand (gå), för vår buss är helt stoppad av all trafik bakom. Bilar börjar försöka vända och folk står och fryser. Eftersom jag varit hungrig sedan eftermiddagen och är väldigt frusen går jag hem till mamma. Där får jag mat och värmer mig lite innan jag får besked att bron har stängts igen. Jag åker tillbaka till slussen och får där meddelandet att min buss är minst 20 minuter försenad. När bussen väl kommer och alla stelfrusna personer är på, väntar busschaffören ändå in tiden som står på tavlan (trots att 2 bussar uteblivit) - det är ju så man smäller av. Som pricken över i:et får jag sitta bredvid någon som stinker så mycket vitlök att jag hela tiden måste andas åt ett annat håll.

Så nu är jag äntligen hemma, över tre timmar senare. Det blev ingen promenad med Lisa och nu är det inte mycket mer att göra än att sova och sedan åka tillbaka till jobbet.