Eskil gillade verkligen er också! Minns promenaden runt Hålludden när Marcus fick "egen hund". Han var en speciell herre, usch vad jobbigt när man tänker på det!



Tack för alla dina goa ord, och för att ni kunde sköta kurser utan mig! Ses snart hoppas jag, säg till när & om du har tid. Och... vill ni ha Isa vakt någondag så skadar det inte med en hund extra här!



Kram!

Usch vad sorgligt det är när ens bästa vän lämnar. Oavsett om man är bekant med hundägaren eller inte så är det lätt att känna med den om man har hund själv!



Hoppas att du har det bra uppe i Stockholm (det verkar onekligen så när man läser din blogg). :o)

Kul att kunna följa dig även när du bor så långt bort. Dock har jag missat vad du jobbar med...nyfiken.

Kraaaam