Som det har regnat i helgen! På lördagen hade vi ju ganska tur när det var uppehåll just när vi var i skogen. Men imorse när jag vaknade var det välkända regnet tillbaka. Upp kl halv sex för att ut och lägga spår i regnet.. mmm, man ville faktiskt hellre ligga kvar i sängen. Men vi kom iväg och efter ett tag börjar bilen pipa och oljelampan blinkade till. "Det var säkert för att vi svängde och det behövs fyllas på olja", tänker vi och fortsätter (vilket annat alternativ hade vi??). Väl framme i skogen ryker motor och det fanns inget märke alls på oljestickan. Inte bra! Som tur var kom Helenas söta sambo ut med lite olja till oss, så vi klarade oss från skogen!

Jag var lite orolig att snitslarna hade "regnat bort" under helgen och kände mig nervös för om jag skulle hitta runt spåret utan dem. Men det gick hur bra som helst förutom att det spöregnade hela tiden och jag var fullständigt genomblöt redan efter 100 meter. Helenas och min mysiga frukost flyttades till inne i bilen, som numera var helt igenimmad. Så där satt vi och åt, kalla och blöta. Ganska snart kom de tävlande och då gick tiden rätt fort och regnet glömdes bort ett tag. När "min" startande hade kommit iväg gick jag och satte mig på mitt gömställe vid spårets slut. Och jag väntade och väntade och väntade, självklart avtog inte regnet det minsta. Efter nästan en halvtimme dök ekipaget upp, hunden hade dragit på vilt och lite annat så hon beslutade sig för att bryta. Det var skönt att sätta sig i bilen för att åka tillbaka mot klubben ska ni veta! Men trots regnet (och bilincidenten) var det faktiskt roligt att hjälpa till och man lär sig nya saker hela tiden, det gillar jag! =)

Väl tillbaka på klubben åkte jag ganska snabbt hem och värmde mig och åt lite lunch, innan jag hade lydnadsdejt med Linda som kommit tillbaka från fjärran. Vi åkte upp till klubben igen och kunde kontatera att tävlingen slutat. Tydligen var det stort bortfall på spåren, och inga stora prestationer på lydnaden heller. Hundarna reagerar också på vädret tyvärr.

Jag och Linda fick faktiskt inte så jättemycket gjort, men vi var borta väldigt länge ändå. Vi pratade och pratade i regnet, och båda blev dygnsura igen. Men det är så bra att ventilera lite ibland! Hundträning är kul, men ibland vecklar man in allt för mycket. Självklart är det bra att höra hur alla andra tänkt när det tränat ett visst moment, men jag måste ändå testa det som för mig verkar mest "logiskt".

Isa fick iaf köra en budföring som gick kanon, hon tycker ju att det är så kul. Sedan tittade Linda lite på vår inkallning med ställande och kunde konstatera att hon ställer sig snabbare när jag inte gör det så momentsmässigt. Sedan tränade jag lite själv och tränade då hoppet, både som ett "vanligt" klass2-hopp och hopp med metallapporten. Sedan körde jag fritt följ med mycket tempoväxlingar och sidoförflyttningar. Jag är väldigt nöjd med henne idag och det känns som att motivationen har kommit tillbaka en del. Kanske räcker det med att dra ner på tillfällena och träna mer sällan men effektivt?