Igår hade jag riktigt ont i kroppen efter avsittningarna i söndags. Blåmärken, ont i revbenet och arment på ena sidan och stelhet i hela ryggen och framför allt nacken blev diagnosen. Efter liniment, värktabletter och voltaren klarade jag av dagen på jobbet, men det var jobbigt. Idag känns det bättre i framför allt nacken, men armen hänger fortfarande inte med riktigt.

Igår kväll var det riddax igen. Marcus skulle på bågskytte så Isa fick följa med mig till stallet - vilket hon inte gillar så mycket. När jag red släppte jag in Isa på läktaren men kunde ju inte knyta fast henne eftersom jag hade Dirk i andra handen. Jag tror hon märkte av att jag hade ont, för hon brukar kunna sitta still och titta på när jag rider, men igår tyckte hon det var jättejobbigt. Jag märkte att de andra hästarna störde sig på henne, så jag avslutade tidigare än beräknat. Dock gjorde det inte så mycket då Dirk varit med på hoppträning hela helgen och jag ändå inte kunde rida ordentligt med ena armen (det gick alltså bra i ena varvet, men inte i det andra) =)

Idag åkte vi och tränade efter jobbet. Jag var egentligen på dåligt humör redan när jag kom hem, men eftersom jag bara har en kväll i veckan som jag faktiskt hinner träna med Isa sköt jag hunöret åt sidan. Vi började träna lite fritt följ där jag tycker att hon är väldigt följsam nu. Vi har tränat mycket på svängarna och tempoväxlingar på senaste. Sedan tränade jag inkallning med både ställande och läggande vilket går bra! Vi fortsatte träna fjärren och då gick blev det lite fel tyvärr. Isa gjorde inte som jag ville och med min något förkortade stubin blev det inge bra alls. Isa förstod inte vad jag ville, jag blev sur och då blev jag såklart sur på mig själv eftersom det aldrig är hunden som gör fel utan föraren. Jag avslutade iaf med några bra skiften men vet att jag kommer att få peppa henne de kommande träningarna nu, hon blir ju så låg när hon märker att jag är missnöjd och tycker då att det är trist att träna.