Nu kan jag förklara min lycka sedan förra veckan: JAG HAR FÅTT JOBB! =) Förra veckan fick jag beskedet att rollen som "Marketing and Communications Assistant" var min och idag fick jag bekräftat att beslutet av kommunicerat på arbetsplatsen och att skrivbordet + dator står och väntar på mig. På måndag är min första arbetsdag, så det är därför det har varit så viktigt att jag blir frisk tills dess.

Detta har även medfört att jag pusslat lite med hundvakter för Isa. Vår granne Jeanette ska ta hand om Isa de flesta dagar, men det kan ju komma dagar hon inte kan och då vill jag ha en backup. Jag har satt upp lappar runt området, vid klubben och idag även på djuraffären och djurkliniken. Har inte hört ett ord från någon, så det verkar inte fungera som jag vill - suck.

Det har också gjort att jag kämpat, trots sjukdom, att träna och aktivera Isa ordentligt varje dag för att känna mindre dåligt samvete av att vara borta från henne så mycket from nästa vecka. Idag åkte vi till klubben där jag la ett spår och tränade lite lydnad under tiden det låg till sig. Vi tränade vänstersvängar i fria följet, inkallning och fjärrdirigering. Har insett att jag har ett litet problem med skiftet från stå till ligg, då hon flyttar fram framtassarna när hon lägger sig, hmmm.

Efter ca en timme tog vi spåret som var ca 500 meter i varierad terräng med 6 apporter. Jag har lagt två av apporterna lite knepigt vid vinklar, och lagt till en spetsvinkel på slutet. Hon klarade allt utom en apport, men motivationen var på topp under hela spåret. Lite för högt tempo så sjuklingen fick hålla emot en del där bak i linan för att ens orka följa med, men fokuset fanns där hela tiden vilket såg på dels svansföringen men även koncentrationen efter att ha hittat en apport och fått belöning.

Jag har kommit på att jag starkt ogillar spårlinor. De är långa och jobbig, de trasslar in sig i grejer i skogen hela tiden och gör så jag måste fokuser mer på vad den  håller på med än vad Isa gör där framme i linan.. Nää, usch va jobbiga spårlinor är!

Efter spåret gick vi en promenad i "älgskogen" som jag numera kallar den, men idag utan att stöta på några älgar. Det var två nöjda och trötta tjejer som kom in genom dörren för någon timme sen, 3 timmar senare.