Isa har fått jobba lite mer den här veckan än föregående, men hon verkar inte tappa motivation för det. Jag har funderat en del på vårat problem...
Igår efter skolan åkte jag till gymmet för första gången på ett bra tag. Då började jag fundera... När man varit borta från träning länge känner man inte det där springet i benen som man annars kan göra, utan det är bara att ta sig dit några gånger trots att man hellre velat slöa i soffan. Men efter några gånger när man märker att konditionen blir bättre, musklerna börjar synas och magen får en fin form; ja, det är då det börjar bli kul! Samma sak måste det ju vara för hundarna och med hundträning? Efter ett långt uppehåll med sjukdom för Isas del, trasig fot för min del och sedan ett ordentligt sommaruppehåll med ett lyxigt liv nere vid havet,  är det inte så konstigt att Isa inte tyckte det var så jättekul att dra igång med träningen igen. Att vi dessutom då håller på att lära in nya moment som kanske gör henne lite osäker stärker nog inte hennes lust det minsta.

Med denna tanke hängandes över mig traskade vi upp till klubben för att experimentera lite. Vi inledde med hopp över hinder som hon tycker är kul. Först lite enkla hopp och sedan med sitt efter osv. Hela tiden var jag jätterolig och Isa var med på noterna. Sedan körde jag lite fritt följ med belöning i form av hennes favoritrep (har inte hittat nått roligare till henne). Sedan gjorde jag en övning som vi gjorde ibland på kursen som jag gick i vintras för Linda. Då körde vi moment, men la in andra kommenderingar och moment efter varandra. Jag gjorde så att jag tränade lite fot, kommenderade sedan "stå", la in en inkallning, gick förbi hoppet och kommenderade "hopp" osv. Resultatet blev en hund med hög förväntning på nästkommande oförväntade kommando. Och det verkade som att hon tyckte det var jätteroligt, just för att det var kommandon som hon kunde, men som kom i olika situationer. Tänk vad lite som kan göra träning roligt =) Dock kvarstår det faktum att vi nångång måste traggla det som hon inte kan, (rutan och inkallning med ställande).

Idag när vi vaknade spöregnade det ute. Men vi var 4 hurtiga som trotsade regnet och åkte ut till skogen för sökträning ändå. Som tur var slutade det regna nästan helt när vi väl kom ut till skogen. Isa började och jag la en figurant i varje ruta. Första skicket hade hon lite svårt att hitta Camilla som låg nere i en grop, (tror delvis det berodde på regnet) så hon kom tillbaka självmant efter ett tag utan rulle och konstaterade att det inte fanns någon just där. Men efter lite noggrannare dirigiering från min sida hittade hon henne snabbt på andra skicket. Visserligen hade hon hoppat ner till Camilla, lyft lite på hennes keps och sen sprungit iväg, men det problemet tror jag inte att vi kommer att ha när figgen är okänd. Andra skicket gick jättebra, men där fick Isa  en agering för at få upp farten i påviset. Sedan körde vi lite med Kiwi och Isa fick vila. Kiwi verkade ha glömt bort lite vad det handlade om, men när hon kom på det igen var det lika kul som alltid =)

Isa gjorde ett bra jobb på tredje skicket, men på fjärde verkade hon gå efter vittringen där Helena hade gått. Och påvistet var inte alls bra och hon visste inte riktigt vart hon skulle. Så vi avlsutade med ett till skick där figgen både fick agera på skicket och påviset. Här satt figgen ganska grunt och Isa gick djupt och tog henne på tillbakavägen.. Måste nog växla lite mer mellan djupa och grunda figgar. Men jag är supernöjd över dagens träning och Isa visade ännu en gång att detta är något av det roligaste hon vet (har pratat massor i bilen när hon satt och väntade). Sedan gick vi en liten promenad så hundarna fick leka lite och springa av sig. Det gick jättebra och dom busade som bara den, iaf Tisla och Kiwi =)