Igår lämnades hemtentan in, inte bra med genomförd iaf! Den här veckan är det fullt upp också, med uppsatsämne som största utmaning.
Igår efter att jag gjort klart tentan firade Isa och jag med att åka till värsnäs och gå stavgång (låter kanske töntigt men är jätteeffektivt!). Vi höll oss dock på cykelvägen, litar inte på att det inte sitter nån jägarna och lurar nånstans. Sen avslutade vi med ett vad som var planerat att bli ett jaktträningspass, men gräset på fältet vi kunde vara på var så himla högt så det blev inte så jättemycket av det. Isa fick iaf ett fritt sök, som visserligen snarare blev som ett uppletande. Men Isa är ju en fena på uppletande så det gick superbra.

På kvällen var hela familjen ute och sprang, fast Marcus fick ont i benen så han och Isa vände hemåt innan mig. Det var riktigt skönt att springa utan hund, även om hon kämpar på bra så går det lite saktare än vad jag egentligen önskar, iaf när hon är kopplad.

Idag har vi varit uppe och tränat lydand igen. Vi inledde passet med att träna lite hantering av apportbocken. Det gick jättebra, jag kunde klappa henne och hålla i apporten utan att hon släppte den. Tränade lite vanliga apporteringar och över hoppet också. Sedan fick vi hjälp av Helena i det jobbiga momentet inkallning med ställande. Pust alltså! Jag har funderat mycket på hur jag ska göra och ville se hur hon fungerade om Helena tog tillbaka henne till utgångsplatsen om hon inte ställde sig tillräckligt snabbt. Det är också jättebra att hon någon som ser hur många steg det tar innan hon stannar, det ser man ju inte framifrån. När vi hade godis som belöning bakom var det fina och snabba ställanden, men sen gick det lite utför. Helena gick tillbaka med henne tre eller fyra gånger, och hon blev bara mer frustrerad över att hon inte fick komma till mig. Men jag tror ändå att det var nyttigt! Ska fundera vidare...
Avslutade med fjärrdirigering som går framåt, har givetvis fortfarande lång väg att gå, men en början är alltid bra :)

Jag var förvånad över Isa idag då vi tidigare på eftermiddagen hade en lite dust hon och jag. Eller inte så liten heller. Det handlade om en hund som åt bajs mitt framför mina ögon och en mycket arg matte. Det är inte okej att ignorera ett "nej" och Isa veeeet att hon inte får äta bajs, ändå sväljer hon det helt mitt framför mina ögon. Mm, idag fick hon veta var skåpet ska stå, tur att husse är snäll iaf ;)


Isa med världens bästa husse