Då Viggo och Isas båda hussar är strandade med punktering utanför oskarshamn traskade jag och Isa hem till Viggo för att hämta honom, så han slapp vara ensam hela kvällen. Eftersom även Isa behövde en promenad beslutade jag mig för att testa att ta båda med mig på samma gång.
Enklare sagt än gjort!
Jag band Isa utanför porten och gick upp och hämtade Viggo. När vi kom ner visste jag att Viggo skulle dra till Isa men har nog aldrig riktigt fattat hur stark denna hund egentligen är. Dessutom var Isa överlycklig över att se Viggo, så hon drog ju lika mycket åt hans håll, så knuten på kopplet vart stramare och stramare. Jag måste sett rätt rolig ut där jag stod ganska förtvivlad med två hundar som låg på varandra med kopplen hit och dit. Usch! När jag sedan släppte Isa och platsade henne längre bort hade jag "bara" Viggo att handskas med. Men varje gång jag röt till Viggo (annars fanns jag inte) trodde Isa att det var till henne och kom krypandes, och så började det om på nytt.

Efter mycket om och men kom vi iaf iväg. Isa slappt gåendes långt ut på flexikopplet och Viggo kors och tvärs där det luktade som bäst. Och samma sak här, när jag sa till Viggo att exempelvis gå på en sida eller gå runt lyktstolpen, vände Isa och gjorde som jag sa, vilket då resulterade i att det blev ännu värre. Haha, inte klokt vad det måste sett roligt ut!
Men efter ett litet tag gick det mycket bättre! Båda hundarna var nog lite nödiga och efter ett tag lugnade de ner sig och vi fick en ganska fin kvällspromenad runt skälby. Kanske ska tillägga att det finns ungefär hundra kaniner där denna tid, så valet av runda kanske inte var det bästa. Jag som tycker att Isa är stark när hon drar efter en kanin, tänk då att ha en ännu värre i andra handen som drar åt samma håll.
Så jag var lite svettig när jag kom hem. Kanske inte ska skylla allt på hundarna. Jag hade faktiskt precis kommit hem från ett väldigt jobbigt gympapass när jag fick messet från Johanna, så lite eftersvettningar var det nog också!

Nu ligger dom så fint här hemma på var sitt håll, Viggo under mina ben vid datorn och Isa på sin plats i vardagsrummet. (Bara för att jag skrev det gick Viggo iväg till Isa, typiskt!)

En inte så avslappnad bild efter promenaden (tror Viggo spanar in fiskarna):