Burrigt värre
Idag har det varit riktigt kallt ute och jag märkte direkt i morse att Isa hade fart i benen. När jag var ute på vår lilla morgonrunda sprang hon nämligen som en tok runt i den lilla dungen vid oss. Och den är inte stor, fastän det såg ut som hon var ute i vilda skogen. Så efter skolan åkte vi till Värsnäs där hon fick springa så mycket hon ville. Idag följde även Marcus med, det var trevligt eftersom han inte varit med på ett tag. Men usch så kallt det var!
När vi väl var ute i skogen tänkte vi träna lite sök på en gång, eftersom det var så väldigt länge sen. Först gömde jag mig, men det funkade inte alls, hon sprang inte tillbaka till Marcus. Men sen när han var "figurant" gick det bättre. Själv uppletandet är jättefint och hon har bra fart ut. Hon kommer tillbaka fint också, påviset är väldigt bra det med. Problemet vi har är med rullen. Nu tappade hon den och stannade upp för att ta den igen, men sket sen i den och sprang vidare. Men eftersom vi har börjat träna lite på apportbiten nu tror jag att rullen blir mer naturlig ju bättre hon blir på apport. Just nu ligger vi ju bara på själv gripandet, vilket går bra sålänge man håller i föremålet. Sedan ska vi gå vidare till att "hålla fast", men det tar sin lilla tid.
Isa var mer hjälpsam framför kameran idag, så jag knåpade ihop ett litet julkort som jag maila iväg till nära och kära. Jag fick inte många försök med modellen, men är ändå ganska nöjd. Hon är så snäll..
Detta blev resultatet:
När vi väl var ute i skogen tänkte vi träna lite sök på en gång, eftersom det var så väldigt länge sen. Först gömde jag mig, men det funkade inte alls, hon sprang inte tillbaka till Marcus. Men sen när han var "figurant" gick det bättre. Själv uppletandet är jättefint och hon har bra fart ut. Hon kommer tillbaka fint också, påviset är väldigt bra det med. Problemet vi har är med rullen. Nu tappade hon den och stannade upp för att ta den igen, men sket sen i den och sprang vidare. Men eftersom vi har börjat träna lite på apportbiten nu tror jag att rullen blir mer naturlig ju bättre hon blir på apport. Just nu ligger vi ju bara på själv gripandet, vilket går bra sålänge man håller i föremålet. Sedan ska vi gå vidare till att "hålla fast", men det tar sin lilla tid.
Isa var mer hjälpsam framför kameran idag, så jag knåpade ihop ett litet julkort som jag maila iväg till nära och kära. Jag fick inte många försök med modellen, men är ändå ganska nöjd. Hon är så snäll..
Detta blev resultatet:
Kommentarer
Trackback